Luntlåsvapen, Tändning av drivladdningen sker här med en brinnande lunta som med hävstång (hanen) förs ned i fängpannan med fängkrut som antändes och i sin tur antänder drivladdningen. Mynningsladdade gevär, karbiner och pistoler.
Flintlåsvapen, som är en vanlig typ. Den brinnande luntan är här ersatt med en bit flinta fastsatt i en hane som vid avfyrning slår gnistor mot ett eldstål. Gnistorna tänder fängkrutet i fängpannan och skickar in en eldstråle till drivkrutet.
Slaglåsvapen, som i kronologisk ordning kommer efter nu nämnda vapentyper och förekom in på 1900- talet. Tändning av drivkrutet sker med en tändhatt (knallhatt) som sitter på en nippel där hanen slår ned. Slaglåsvapen förekommer i många skjutklasser. Det vanligaste slaglåsvapnet bland dagens svartkrutsskyttar är slaglåsrevolvern (runt 1850-talet) som faktiskt kan sägas utgöra svartkrutsskyttets ”22.a”.En slaglåsrevolver är inte mynningsladdad som övriga vapen i klassen och förstås, luntlås- och flintlås- vapen, utan kammarladdad. Det lösa krutet hälls i det roterande kammarstycket (revolverns trumma) och en kula pressas ner på krutet med en laddarm, som sitter på revolvern. Slaglåsrevolvern är som regel avsedda för 6 skott.
Patronladdade vapen, som utgör sista utvecklingsstadiet i svartkrutets historia. Här är vi nu framme vid ”vanliga” patronladdade vapen, både 1-hands- och 2-hands. Gevärsklassen heter i Sverige ”Bakladdat gevär” vilket faktiskt kan innebära även sk kammarladdade vapen där löst krut hälls i en kammare baktill och en kula ligger i ett ”patronläge”. Tändningen sker med en tändhatt. Variationer förekommer, t ex tändnålsgevär med flera.
I alla klasser skjuts det 13 skott mot internationella pistoltavlan Avstånden varierar mellan 25 och 100 m. Undantag är förstås lerduveklasserna med mynningsladdat gevär, flintlås eller slaglås, där det skjutes mot 25 duvor enligt regler som avviker från modernt skeet eller trapskytte. Klassen militär flintlåsmusköt skjutes stående på 50 m mot en särskild tavla, den franska musköttavlan.
Vanligast är alltså 13 skott mot 10-ringad tavla, där de 10 bästa räknas och ger möjlighet till max 100 poäng. Varför 13 skott, kan man undra? Jo, detta är historiskt skytte och de 13 skotten är till antal hämtade från Gustav II Adolfs kungliga påbud som stadgade att varje muskötskytt skulle utrustas med laddningar till 13 skott.
Förutom vanligt tavelskytte förekommer också fältskjutning med särskilda regler och lokalt anordnas mindre tävlingar i form av en jaktstig. Dessa senare tävlingstyper är inte internationella.
Är det dyrare att syssla med svartkrutsskytte än med ”vanligt” skytte? Nej, absolut inte, tvärtom. Nytillverkade kopior av historiska vapen är generellt billigare än moderna vapen, köps till överkomligt pris, kulor av rent bly gjuter man själv, likaväl som att man smälter kulfett och blandar till hemma på köksspisen.
Som svartkrutsskytt inte bara skjuter man. Att läsa och förkovra sej på historiskt vetande är minst lika intressant.
